Läste idag i tidningarna om Anne Rambergs tirad mot demokrati och pressfrihet, tydligen så mobbas vår kung nu och stackarn kan inte försvara sig. Tur då att han har Advokatsamfundets generalsekreterare i sitt knä. (Pun intended)
Men jag har inget emot vad hon säger, vissa faktafel som vanligt när vi pratar för och mot monarki som att vi t.ex. skulle ha varit monarki i 1000 år...jag vet inte, bara för att Harald Blåtand kallade sig kung tror jag inte att vi kan säga att Sverige varit monarki lika länge?(Ironi och faktafel i samma mening, jo jag tackar ja!)
Däremot så läste jag lite längre ner i träsket, via Gerontens alldeles ypperliga blogg (Fox News, anyone?) vidare till Expressens Britta Svensson. Britta ska, som Geronten antyder, möjligen kunna vara Sverige modigaste journalist då hon vågar outa sig själv som rojalist. Dessutom så outar hon sig som slavägare samt företrädare för svenska folkets kollektiva åsikter, det är inte illa.
Tydligen, enligt Britta, så ger Monarkin i Sverige vårt land en aura och en glans som två politiker som träter aldrig kan skapa.
Kära Britta, hellre två politiker som företräder en demokratisk grundsyn än en förljugen symbol för demokrati, jämställdhet och rättvisa som anser sig själv stå över just sådana värden.
Britta fortsätter med att monarkin tydligen ger hennes liv ett mervärde. Bröllopet förra året förvandlade Stockholm till ett ställe med glädje som omfattade alla.
Jag vet inte var Britta befann sig på bröllopsdagen men där jag var brydde sig inte en människa om att det var bröllop i stan, vissa av oss har helt enkelt ett liv som inte tar paus för att människor vi inte känner, som aldrig kommer att bry sig för fem öre om våra liv gifter sig. Jag såg på reprisen att Sverige, till min bestörtning, är fyllt till bredden med dårar som gladeligen låter sig förföras av bröd och skådespel.
Varenda undersåte är lika mycket värd i en monarki är en av de sista punkterna Britta häver ur sig och jag vet inte riktigt hur en journalist kan skriva undersåte och lika mycket värd i samma mening. En monarki, där vi har en familj som har sitt jobb, inte på grund av intresse eller kompetens utan på grund av DNA, är inte ett ställe där alla är lika värda. (Kom igen nu, hoppa på mig om klassklyftor i republiker, bring it on!)
Så, nu fick jag ur mig det här...återgår nu till mitt riktiga liv, solen skiner och blogga kan vi göra till hösten!
/F
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar